Senast uppdaterad den 30 september 2026.
EU har sedan december 2025 en bostadsplan, sedan januari 2026 nya statsstödsregler för prisvärda bostäder och sedan september 2026 ett förslag till bostadslag. Inget av det bestämmer svenska hyror. Planen är ett meddelande utan bindande verkan, och statsstödsreglerna är en möjlighet som ingen stat måste använda. Lagförslaget handlar om korttidsuthyrning och om köp och användning av bostäder som inte köps eller används som primär bostad, inte om hyressättning. Den svenska regeringen välkomnade planen i februari men hade samtidigt en restriktiv hållning till mer statsstöd. I riksdagen ville Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet att Sverige skulle vara mer positivt till statsstöd för bostäder.
Planen är inte bindande, men statsstödsreglerna gäller redan
Kommissionen lade fram EU-planen för bostäder till överkomlig kostnad den 16 december 2025. Det är den första planen i sitt slag, och den togs fram av energi- och bostadskommissionären Dan Jørgensen. Planen är ett meddelande, en politisk avsiktsförklaring. Regeringens faktapromemoria konstaterar att meddelandet inte är bindande och därför inte påverkar svenska regler.
Planen vilar på fyra delar: fler bostäder, mer investeringar, åtgärder för ansträngda bostadsmarknader och stöd till de grupper som drabbas hårdast. Där finns bland annat en europeisk plattform för bostadsinvesteringar tillsammans med Europeiska investeringsbanken och en utredning om en garanti som kan minska studenters behov av hyresdeposition.
Samma dag beslutade kommissionen om nya statsstödsregler. Det beslutet är gällande rätt och har tillämpats sedan den 8 januari 2026. Reglerna gör det enklare för staten, regioner och kommuner att ge stöd till bostäder för hushåll med låga och medelhöga inkomster, men tvingar ingen att göra det.
Prisvärda bostäder kan få stöd utan anmälan till EU
Stöd till subventionerade sociala bostäder var redan undantaget från anmälningsplikten. De nya reglerna lägger till en kategori. I den svenska språkversionen av meddelandet står att beslutet omfattar ”en ny kategori bostäder till överkomlig kostnad bland de kategorier som är undantagna från anmälningskravet och för vilka det inte finns något högsta ersättningstak”.
För den som hyr betyder det att ett investeringsstöd till hyresrätter med rimliga hyror blir lättare att utforma utan att EU först måste godkänna det. Om Sverige ska ge ett sådant stöd avgör riksdag och regering, inte EU.
EU:s förslag till bostadslag gäller korttidsuthyrning, inte hyror
Den 9 september 2026 lade kommissionen fram förslaget till förordning om bostäder till överkomlig kostnad. Det är ett förslag som Europaparlamentet och rådet ska förhandla om och som inte har antagits.
Förslaget ger inte myndigheterna någon ny rätt enligt EU-rätten att begränsa korttidsuthyrning eller bostadsköp. Det anger vilka villkor som ska gälla när en nationell, regional eller lokal myndighet med stöd av den egna nationella lagstiftningen själv väljer att begränsa korttidsuthyrning eller köp och användning av bostäder. Det kan handla om att motverka att bostäder står tomma under lång tid eller om att reservera bostäder för dem som ska bo i dem. Myndigheten ska med en gemensam metod visa att området har en särskilt ansträngd boendesituation. Den som vill begränsa korttidsuthyrning ska dessutom visa att uthyrningen i minst tre år haft en betydande negativ inverkan på bostadsutbudet eller tillgången till bostäder till överkomlig kostnad i området. Uthyrning av den egna permanenta bostaden undantas.
Hyresreglering ligger utanför. Enligt förslagets svenska text omfattas inte ”åtgärder som reglerar hyror inom hyresavtal för bostad”. Samma sak gäller bostadsbidrag, beskattning och allmän planering. Undantaget gäller för alla dessa åtgärder, så länge de inte har som mål eller verkan att begränsa köp eller användning av bostäder. Förslaget rör inte hur hyran i ett svenskt hyresavtal bestäms. Hur hyrorna i Sverige sätts, och om marknadshyror ska införas, avgörs i riksdagen.
Regeringen välkomnar planen men vill ha strikta statsstödsregler
Regeringen skriver i faktapromemorian att den ”välkomnar sammantaget kommissionens plan, särskilt givet dess utgångspunkt att bostadspolitik först och främst är en fråga för medlemsstaterna att hantera”. Den välkomnar också satsningar på byggbranschens konkurrenskraft och enklare regler, och har inga invändningar mot att Europeiska investeringsbanken får en roll.
På tre punkter säger regeringen nej eller bromsar:
- Statsstöd. Regeringen ”förespråkar en återgång till ett strikt regelverk för och kontroll av statsstöd och har en restriktiv hållning till utvidgningar av detta regelverk”.
- EU-budgeten. Regeringens utgångspunkt i faktapromemorian är att åtgärder som kostar pengar i EU-budgeten ska finansieras genom omprioriteringar i EU:s långtidsbudget, och ”direkta stöd till bostadsbyggande” bör enligt regeringen inte prioriteras.
- Sociala bostäder. Regeringen anser att det är ”olyckligt” att kommissionen lyfter fram fler sociala bostäder som det viktigaste sättet att motverka hemlöshet.
Redan i februari, innan lagförslaget kommit, skrev regeringen att det bör vara upp till varje medlemsstat att definiera ansträngda bostadsmarknader och att ”fritt välja vilka, om några, åtgärder som ska vidtas”.
S, V och MP ville att regeringen skulle öppna för statsstöd till bostäder
Den 3 mars 2026 överlade civilutskottet om planen med regeringen, företrädd av statssekreterare Johan Davidson. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Ledamöterna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet anmälde avvikande ståndpunkter.
Socialdemokraterna skrev att de står bakom mycket i regeringens linje, men att regeringen ”bör välkomna den pågående översynen av statsstödsreglerna och inte betona vikten av konkurrens och konkurrenskraft”. Partiet ville också att korttidsuthyrning skulle ingå i den kommande lagen, vilket den gör i kommissionens förslag, och att EU skulle utbyta erfarenheter om hur hyresgästers ställning kan stärkas.
Vänsterpartiet gick längst. Regeringen bör enligt partiet ”uttryckligen öppna för att använda EU:s statsstödsramverk för direkta stöd till byggande av prisvärda hyresrätter” och verka för att reglerna utvecklas så att allmännyttan och icke vinstdrivande aktörer kan stärkas. Miljöpartiet skrev: ”Vidare bör statsstöd kunna ges till överkomliga bostäder.” Om statsstödet anslöt sig partiet till Socialdemokraternas ståndpunkt.
Hur partierna ser på bostadspolitiken i övrigt finns i genomgången av partiernas bostadspolitik.
Den nya riksdagen har ännu inte tagit ställning till lagförslaget
Utskottets överläggning skedde före valet. I valet den 13 september 2026 fick Socialdemokraterna 99 mandat, Moderaterna 70, Sverigedemokraterna 62, Vänsterpartiet 30, Centerpartiet 25, Kristdemokraterna 22, Miljöpartiet 22 och Liberalerna 19. S, V och MP har tillsammans 151 av 349 mandat.
Sedan den 17 september har Sverige en övergångsregering under Ulf Kristersson, som främst fattar beslut i löpande eller brådskande ärenden. Talmannen samråder den 30 september med partiföreträdarna inför förslaget till ny statsminister. Vilken regering som bildas och om den ändrar Sveriges hållning i EU är inte avgjort.
Lagförslaget ligger nu hos riksdagen, som ska pröva om det är förenligt med subsidiaritetsprincipen, alltså om frågan bör regleras på EU-nivå. Ärendet har gått till civilutskottet, och fristen för den prövningen går ut den 17 november 2026. Regeringen har också skickat förslaget på remiss med sista svarsdag den 14 november 2026. Någon faktapromemoria om lagförslaget har ännu inte kommit.
Det här kan förändras för den som hyr
På kort sikt ingenting. Planen är inte bindande, bostadslagen har inte antagits och de nya statsstödsreglerna används bara om Sverige väljer det. På längre sikt finns två vägar. Den första är statsstöd till hyresrätter med rimliga hyror, som EU nu gjort enklare att ge men som regeringen i februari hade en restriktiv hållning till. Den andra är att myndigheter på nationell, regional och lokal nivå får tydligare EU-regler att förhålla sig till när de vill begränsa korttidsuthyrning eller köp och användning av bostäder i områden med särskilt ansträngd boendesituation, om förslaget antas och svensk lag ger dem rätt att agera.
Senast faktagranskad: 30 september 2026