Hyresgästföreningens siffra om 146 miljarder kronor i bostadssubventioner vilar främst på 31 statliga stöd. Det dyraste av dem, ränteavdraget för bolån, finns inte med i regeringens redovisning av skatteutgifter. Enligt föreningens rapport är rotavdraget det enda av dem som har utvärderats ”på det sätt man borde kunna kräva”. De två största posterna, ränteavdraget och skattefriheten för avkastningen på eget hem, saknar enligt rapporten ett tydligt syfte i lag eller förordning. Rapporten anger att 17 stöd, som kostar 104 miljarder kronor, aldrig har utvärderats. Om minst 18 av de 31 stöden skriver den samtidigt själv att ingen utvärdering har hittats. Tabellen nedan visar alla 31 stöd, vad de kostar enligt den senaste källan och om någon myndighet har prövat dem.
Bland de få stöd som Riksrevisionen har granskat finns bostadsbidraget och bostadstillägget för pensionärer, som båda är behovsprövade.
Rapporten ”146 miljarder i bostadssubventioner” kom i juli 2026. Hyresgästföreningen är part i bostadspolitiken, och bedömningen av vad som räknas som en subvention, vem som gynnas och om ett syfte är tydligt är föreningens egen. Beloppen för skatteutgifterna i tabellen kommer ur regeringens skrivelse 2025/26:98 från den 13 april 2026. Den är nyare än den skrivelse rapporten bygger på.
Ränteavdraget kostar nio gånger så mycket som bostadsbidraget
Ränteavdraget för bolån beräknas enligt rapporten kosta staten 37,7 miljarder kronor 2024. Bostadsbidraget kostade 4,1 miljarder samma år. Av pengarna till bostadsbidraget och bostadstilläggen går 80 till 94 procent till hushåll som hyr. Ränteavdraget för bolån går till den som äger sin bostad. Räknat per hushåll med SCB:s hushållstal och rapportens summor får ägarhushållen i genomsnitt 2,5 gånger så mycket i stöd och skatteavvikelser som hyreshushållen.
Kolumnen ”Gynnar” visar vilken upplåtelseform stödet huvudsakligen går till enligt Hyresgästföreningen. ”Syfte” visar om rapporten har hittat ett uttalat syfte med stödet. ”Prövat” visar om en myndighet eller en statlig utredning har granskat stödets effekt. Belopp i miljarder kronor. Ett minustecken betyder att staten tar in mer skatt än normen, en så kallad skattesanktion.
| Stöd | Miljarder kronor (år) | Gynnar | Syfte | Prövat |
|---|---|---|---|---|
| Skatteutgifter och skattesanktioner (belopp ur skr. 2025/26:98) | ||||
| Ingen skatt på avkastningen av eget småhus | 28,06 (2025) | Ägt | Saknas | Nej |
| Ingen skatt på avkastningen av bostadsrättsfastigheter | 6,47 (2025) | Ägt | Saknas | Nej |
| Rotavdraget | 22,11 (2025) | Ägt | Finns | Ja, RiR 2023:26 |
| Lägre skatt på vinst vid försäljning av småhus och bostadsrätt (22 procent) | 7,34 (2025) | Ägt | Saknas | Nej |
| Skattereduktion för grön teknik | 3,38 (2025) | Ägt | Saknas | Nej |
| Uppskov med skatten på vinst vid bostadsförsäljning (flyttskatten) | 2,76 (2025) | Ägt | Saknas | Nej, Riksrevisionen granskade redovisningen 2009 |
| Begränsad fastighetsavgift för pensionärer | 0,58 (2025) | Ägt | Finns | Nej |
| Lägre skattereduktion för underskott av kapital över 100 000 kronor | -0,49 (2025) | Ägt | Saknas | Nej |
| Fastighetsskatt och fastighetsavgift som dubbelbeskattar hyreshus | -2,57 (2025) | Hyrt | Saknas | Nej |
| Momsfri försäljning av tomtmark och byggnader | 2,68 (2025) | Neutralt | Saknas | Nej |
| Ingen fastighetsavgift de första 15 åren för nybyggda bostäder | 2,42 (2025) | Neutralt | Finns | Nej |
| Skattereduktion för boende i vissa glesbygdskommuner | 1,35 (2025) | Neutralt | Finns | Nej |
| Statliga stöd till hushåll (belopp enligt rapporten) | ||||
| Ränteavdraget för bolån | 37,7 (2024, beräkning, se nedan) | Ägt | Saknas | Ingen uppgift |
| Bostadsbidrag | 4,1 (2024), enligt rapporten | Hyrt, 94 procent | Finns | Ja, RiR 2024:15 |
| Bostadstillägg för pensionärer | 14,1 (2024), enligt rapporten | Hyrt, 80 procent | Finns | Ja, RiR 2013:7 |
| Bostadstillägg vid sjuk- eller aktivitetsersättning | 5,9 (2024), enligt rapporten | Hyrt, 93 procent | Finns | Ingen uppgift |
| Boendetillägg vid sjukpenning | cirka 0,4, enligt Hyresgästföreningen, uppgift från Försäkringskassan | Hyrt | Finns | Ingen uppgift |
| Schablonavdrag vid uthyrning av privatbostad | cirka 1,5 (rapportens egen beräkning) | Ägt | Finns | Nej |
| Avdrag vid dubbel bosättning och tillfälligt arbete | cirka 0,8 (2023), enligt rapporten | Neutralt | Finns | Reglerna utredda i SOU 2025:4, inte effekten |
| Bidrag för energieffektivisering i småhus | 0,38 (utbetalt 2024), enligt rapporten | Ägt | Finns | Nej |
| Statliga stöd till företag och kommuner (belopp enligt rapporten, Boverkets utbetalningar där det anges) | ||||
| Investeringsstöd till hyresbostäder och studentbostäder, går inte att söka sedan utgången av 2021 | 0,91 (utbetalt 2025, Boverket) | Hyrt | Saknas i förordningen | Ingen offentlig utvärdering |
| Primäravdrag för hyresfastigheter | Osäkert, se nedan | Hyrt | Finns | Nej |
| Stöd till bostäder för äldre, under avveckling | 0,48 (utbetalt 2025, Boverket) | Hyrt | Finns | En äldre version, RiR 2018:24 |
| Stöd till energieffektivisering i flerbostadshus, går inte att söka sedan utgången av 2021 | 0,40 (utbetalt 2025, Boverket) | Neutralt | Finns | Nej |
| Kreditgarantier för bostadsbyggande | 1,2 i garanterat belopp 2025, som rapporten räknar som stöd | Hyrt 82 procent, ägt 18 procent | Ingen uppgift | Delvis, av regeringens samordnare för övre Norrland |
| Statliga bygglån genom Norrlandsfonden Bostadsfinansiering | 0,25 (avtalat 2025), enligt Hyresgästföreningen, uppgift från bolaget | Hyrt | Finns | Ingen uppgift |
| Stöd till kommuner för detaljplaner för småhus och omvandling av lokaler | 0,096 (2025), enligt rapporten | Ägt | Ingen uppgift | Nej |
| Stöd för marksanering inför bostadsbyggande | cirka 0,05 per år, enligt Hyresgästföreningen, uppgift från Naturvårdsverket | Neutralt | Finns | Nej |
| Stöd till byggemenskaper | 0,0016 (2025), enligt Hyresgästföreningen, uppgift från Boverket | Neutralt | Finns | Nej |
| Bidrag till kommunala hyresgarantier, upphörde den 10 december 2025 | 0,0003 (2025), enligt rapporten | Hyrt | Finns | Nej |
| Statsbidrag till kommuner med svag bostadsmarknad, under avveckling | 0 (ingen ansökan sedan 2018), enligt rapporten | Neutralt | Finns | Nej |
Rapportens 146 miljarder omfattar också kommunala stöd, främst bidragen till bostadsanpassning på cirka 1 miljard kronor. De ingår inte bland de 31 stöden och står därför inte i tabellen. Boverkets utbetalningar per stöd finns i Bidrag i siffror.
Regeringen räknar inte ränteavdraget som en skatteutgift
En skatteutgift uppstår när en grupp betalar mindre skatt än vad normen i skattesystemet säger. Regeringen räknar rätten att dra av 30 procent av ett underskott av kapital som norm. Som avvikelse redovisas i stället begränsningen till 21 procent för den del av underskottet som överstiger 100 000 kronor. Den ger staten 0,49 miljarder kronor mer 2025 (skrivelse 2025/26:98, avsnitt C.17). Ränteavdraget saknas därför i regeringens redovisning.
Beloppet 37,7 miljarder, som rapporten återger, är en beräkning som sajten hurvibor.se har gjort på data från SCB. Den gäller bara bolån och räknar på underskott av kapital, alltså ränteutgifter efter att hushållens kapitalinkomster dragits av. Med övriga lån blir summan 51 miljarder kronor för 2024 enligt samma beräkning. Rapporten skriver själv att metoden underskattar kostnaden något.
Bopolitik.se har i artikeln om ränteavdraget angett 61 miljarder kronor för inkomståret 2024. Den siffran är en uppskattning som Ekonomistyrningsverket gjorde på uppdrag av SVT. Den bygger på hushållens preliminära ränteutgifter för alla lån, inte bara bolån. De två talen mäter olika saker. 61 miljarder är statens kostnad för avdrag på alla räntor, 37,7 miljarder den del som gäller bostadslån efter kvittning mot kapitalinkomster.
Skattefriheten för avkastningen på eget hem är också ett definitionsval. Rapporten skriver själv att den lika gärna kan ses som något staten väljer att inte beskatta. Regeringen skriver i skrivelsen att en skatteutgift inte definitionsmässigt ska ses som ett stöd eller en subvention.
Rapportens 75,4 miljarder bygger på två olika siffror för rotavdraget
De tolv skatteutgifterna summerar till 74,1 miljarder kronor för 2025 i skrivelsen från april 2026. Rapporten anger 75,4 miljarder i rubriken, men dess egen tabell över samma tolv poster summerar till 70,3 miljarder. Skillnaden kommer från rotavdraget. Rapportens tabell räknar med 16,4 miljarder ur regeringens skrivelse från 2025. Rapportens rubrik räknar med Skatteverkets preliminära 21,5 miljarder. Byter man 16,4 mot 21,5 blir summan 75,4.
Den nya skrivelsen anger 22,11 miljarder kronor för rotavdraget 2025. Avdraget var tillfälligt höjt från 30 till 50 procent av arbetskostnaden mellan den 12 maj och den 31 december 2025, och avdragen ökade mer än regeringen hade räknat med. För 2026 räknar regeringen med 9,95 miljarder. Rotavdraget och rutavdraget får tillsammans uppgå till högst 75 000 kronor per person och år, varav högst 50 000 kronor för rotarbeten.
Skrivelsen från april 2026 ändrar också andra belopp för 2025. Skatteutgiften för avkastningen på eget hem är 28,06 miljarder kronor i stället för 30,0 i rapporten, och den för uppskovet 2,76 i stället för 2,7.
Enligt Hyresgästföreningens rapport saknar 10 bostadsstöd tydligt syfte, och för minst 18 har ingen utvärdering hittats
Rapporten säger att 10 av de 31 stöden saknar ett tydligt syfte i förordning eller lagtext och att de kostar 88 miljarder kronor. Rapporten listar inte vilka stöd det gäller. Med rapportens belopp summerar de tio stöd som är markerade med ”Saknas” under Syfte i tabellen ovan till 88,3 miljarder kronor. Beloppen i listan är rapportens, inte tabellens nyare:
- avkastningen på eget hem, 30,0
- avkastningen på bostadsrättsfastigheter, 6,7
- den lägre skatten på bostadsvinster, 7,3
- grön teknik, 3,4
- uppskovet, 2,7
- begränsningen av skattereduktionen för underskott, -0,5
- dubbelbeskattningen, -2,6
- momsundantaget för tomtmark, 2,7
- ränteavdraget, 37,7
- investeringsstödet, 0,9
Två av de tio har ändå ett motiv utanför lagtexten. För uppskovet angav Riksrevisionen 2009 att syftet är att öka rörligheten. För investeringsstödet anger promemorian Ds 2015:35 ett syfte, som förordningen inte upprepar.
Rapporten säger också att 17 av de 31 stöden aldrig har utvärderats av en myndighet och att de kostar 104 miljarder kronor. Om minst 18 av de 31 stöden skriver rapporten själv att ingen utvärdering har hittats. Det gäller dessa:
- avkastningen på eget hem
- avkastningen på bostadsrättsfastigheter
- den lägre skatten på bostadsvinster
- grön teknik
- pensionärernas fastighetsavgift
- begränsningen av skattereduktionen för underskott
- momsundantaget för tomtmark
- glesbygdsreduktionen
- dubbelbeskattningen
- schablonavdraget
- energibidraget för småhus
- primäravdraget
- energistödet för flerbostadshus
- detaljplanestödet
- marksaneringen
- byggemenskaperna
- hyresgarantierna
- stödet vid svag bostadsmarknad
Enligt rapportens egen text har 7 stöd granskats eller utvärderats av en myndighet, en statlig utredning eller regeringens samordnare för övre Norrland. Det gäller rotavdraget (21,5 miljarder kronor), bostadsbidraget (4,1), bostadstillägget för pensionärer (14,1), stödet till bostäder för äldre (0,5), avdraget vid dubbel bosättning (0,8), kreditgarantierna (1,2) och uppskovet (2,7). De kostar tillsammans 44,9 miljarder. Övriga 24 stöd kostar 100,0 miljarder med rapportens belopp.
I tabellen ovan står ”Ja” bara där en myndighet har prövat stödets effekt eller måluppfyllelse och granskningen är länkad. Det gäller tre stöd. För stödet till bostäder för äldre har Riksrevisionen granskat en tidigare version.
Sex uppgifter i rapporten håller inte
- Solceller. Rapporten anger att skattereduktionen för solceller är 20 procent. Sedan den 1 juli 2025 är den 15 procent. För batterier och laddpunkter är den fortfarande 50 procent.
- Rotavdragets höjning. Rapporten skriver ”andra halvåret 2025”. Höjningen till 50 procent gällde från den 12 maj till den 31 december 2025.
- Glesbygdsreduktionen. Rapporten skriver på ett ställe ”1,4 Mkr”. Beloppet är 1,4 miljarder kronor, eller 1,35 miljarder i den nya skrivelsen.
- Kreditgarantierna. Rapporten skriver att ramarna för utökade garantier är 2 844 miljarder. Det ska vara miljoner. De 1,2 miljarderna i tabellen är garanterade belopp, inte en kostnad, och Boverket bedömer enligt rapporten att garantierna inte är statsstöd. Rapporten skriver att det är oklart om kreditgarantierna helt, delvis eller alls är subventioner.
- Stöden till hushåll. Rapporten anger 65 miljarder kronor i rubriken och 64 miljarder i texten. Posterna summerar till 64,9 miljarder.
- Primäravdraget. Rapporten anger upp till 1,2 miljarder kronor. Beräkningen går inte att upprepa, eftersom formeln i rapporten inte diskonterar framtida avdrag. Rapporten skriver själv att subventionen kan vara nära noll för vissa bolag. Tabellen anger därför inget belopp.
Bidraget för energieffektivisering i småhus går att söka igen
Bidraget för energieffektivisering i småhus gick inte att söka när rapporten skrevs i februari 2026, eftersom förordningen hade löpt ut. Regeringen beslutade i juli 2026 att förlänga och bredda bidraget, och det går att söka igen sedan den 1 september 2026.
Vilka stöd partierna vill ändra står i genomgången av partiernas bostadspolitik. Hur långt bostadsbidraget räcker mot hyran står på Hyresdata, och hur bostadstillägget har utvecklats mot hyrorna på Bostadsforum. Striden om statliga byggsubventioner beskrivs på Bostadsdebatt, liksom frågan om ränteavdraget bör avvecklas.
Läget den 25 september 2026. Tabellen uppdateras varje april när regeringen lämnar en ny skrivelse om skatteutgifter, och när Boverket uppdaterar Bidrag i siffror. Ändringslogg. Första versionen, med läget den 25 september 2026: skatteutgifterna ur skrivelse 2025/26:98 och övriga belopp enligt Hyresgästföreningens rapport från juli 2026.
Senast faktagranskad: 25 september 2026