Den statliga fastighetsskatten på bostäder slopades den 1 januari 2008 och ersattes av en kommunal fastighetsavgift med ett tak per hus. Den statliga fastighetsskatten finns ändå kvar: ägare av lokaler, obebyggda tomter, hus under byggnad och industrifastigheter betalar den varje år. Den 2 oktober 2026 hade regeringen inte lagt fram någon proposition om att återinföra en statlig fastighetsskatt på bostäder.
Skatten på bostäder blev en kommunal avgift 2008
Före 2008 betalade en villaägare statlig fastighetsskatt med i grunden 1 procent av taxeringsvärdet. Regeringen föreslog i proposition 2007/08:27 att skatten på bostäder skulle avskaffas och ersättas av en kommunal fastighetsavgift, och att intäkterna skulle gå till kommunerna. Riksdagen sade ja.
Sedan dess finns två olika pålagor i två olika lagar:
- Kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Den tas ut på färdiga bostäder: småhus, ägarlägenheter och bostadslägenheter i hyreshus.
- Statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Den tas ut på det som inte är färdiga bostäder, och den tillfaller staten.
För en villa sattes avgiften för 2008 till 6 000 kronor, men aldrig mer än 0,75 procent av taxeringsvärdet. För hyreshus blev den 1 200 kronor per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet, enligt lagens ursprungliga lydelse.
Statlig fastighetsskatt tas fortfarande ut på obebyggda tomter och lokaler
Den statliga fastighetsskatten gäller i dag enligt 3 § i 1984 års lag:
- 1 procent av taxeringsvärdet för ett småhus som håller på att byggas, för obebyggd tomtmark för småhus och för motsvarande delar av en ägarlägenhetsenhet.
- 0,4 procent av taxeringsvärdet för bostäder i hyreshus som håller på att byggas och för obebyggd tomtmark för hyreshus.
- 1 procent av taxeringsvärdet för lokaler i hyreshus, inklusive lokaler under byggnad och den tomtmark som hör till dem.
- 0,5 procent av taxeringsvärdet för industrienheter och elproduktionsenheter.
Den som äger en obebyggd villatomt betalar statlig fastighetsskatt, och den som bygger ett hus betalar skatten tills huset är färdigt. Ägaren till ett hyreshus med både lägenheter och butiker betalar avgift för bostäderna och skatt för lokalerna.
Lagen ändrades senast med verkan från 2026. Ändringen tog bort den lägre skattesatsen på 0,2 procent för vindkraftverk, som nu betalar 0,5 procent som andra elproduktionsenheter. Satserna för obebyggda tomter, hus under byggnad och lokaler var desamma före och efter ändringen.
Avgiften följer inkomstbasbeloppet, inte huspriserna
Avgiften fick 2008 ett takbelopp som räknas om i takt med inkomstbasbeloppet.
Den gamla skatten var i grunden en procentsats av taxeringsvärdet och följde bostadspriserna, även om underlaget frystes på 2006 års nivå inför avskaffandet. Takbeloppet i dag följer i stället inkomstbasbeloppet, som speglar den genomsnittliga inkomstutvecklingen. När 0,75 procent av taxeringsvärdet blir högre än takbeloppet betalar ägaren takbeloppet, och ett dyrare hus kostar då inte mer i avgift.
För hus som betalar takbeloppet blir avgiften en allt mindre andel av husets värde när bostadspriserna stiger snabbare än inkomstbasbeloppet, utan att riksdagen behöver fatta något nytt beslut. Det aktuella takbeloppet för varje inkomstår står hos Skatteverket.
För hyreshus ändrades nivån 2013. En lagändring 2012 skrev om utgångsbeloppet för 2008 till 1 027 kronor per bostadslägenhet och taket till 0,3 procent av taxeringsvärdet, med verkan från 2013. Därför står 1 027 kronor i den lydelse som gäller i dag, trots att avgiften 2008 var 1 200 kronor.
Nybyggda bostäder slipper avgiften i 15 år
Ett nybyggt småhus eller en nybyggd ägarlägenhet med värdeår 2012 eller senare betalar enligt 6 § ingen fastighetsavgift under 15 år: det första året och de 14 följande. Byggnader med värdeår 2011 eller tidigare hade i stället fem år utan avgift och fem år med halv avgift. Hela tabellen per värdeår finns hos Skatteverket.
Bostadsrättshavare betalar avgiften genom föreningen
Den som har en bostadsrätt betalar varken fastighetsskatt eller fastighetsavgift själv. Bostadsrättsföreningen äger huset och betalar avgiften per lägenhet. Kostnaden når medlemmen via årsavgiften. Har föreningen lokaler, till exempel en butik i bottenvåningen, betalar den statlig fastighetsskatt för dem.
Regeringen har inte föreslagit att fastighetsskatten återinförs
Den senaste statliga utredningen om skatter på bostäder omfattar inte fastighetsskatten. Regeringen beslutade den 20 augusti 2026 om direktiv 2026:95, där en särskild utredare ska se över kapitalvinstskatten och stämpelskatten vid bostadsbyte. Direktivet säger uttryckligen:
”Utredarens uppdrag omfattar inte fastighetsskatten, den kommunala fastighetsavgiften eller avdraget för ränteutgifter.”
Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 17 januari 2028.
Ett återinförande skulle kräva en ny lag som riksdagen röstar igenom. Det sker normalt genom en proposition från regeringen.
Ränteavdraget och taxeringsvärdet påverkar också boendekostnaden
Ränteavdraget sänker skatten för den som har bolån. Statens kostnad för avgiftsbefrielsen på nybyggda bostäder finns med bland de 31 statliga bostadsstöd som Hyresgästföreningen räknat fram. Taxeringsvärdet, som avgör avgiften för hus med lågt värde, räknas fram vid fastighetstaxeringen.
Senast faktagranskad: 2 oktober 2026