Hur stor är underhållsskulden i landets bostadsrättsföreningar? Ingen vet, och det beror på att statistiken lades ner. SCB:s undersökning av föreningarnas ekonomi har 2015 som sista redovisningsår, och sedan dess har beståndet vuxit med nästan 188 000 bostadsrätter utan att någon officiell mätning gjorts av vad det kostar att hålla det i skick.
Den sista mätningen är alltså elva år gammal. Den säger ändå en hel del, både om vad föreningarna lade på underhåll och om varför jämförelsen med hyresvärdarna nästan alltid blir fel.
133 kronor per kvadratmeter, sista gången det mättes
År 2015 lade bostadsrättsföreningarna 133 kronor per kvadratmeter totalyta på underhåll och reparationer. Dessförinnan hade posten legat still i över ett decennium.
| År | Underhåll och reparation, kr per kvm | Felmarginal |
|---|---|---|
| 2003 | 84 | |
| 2008 | 78 | |
| 2012 | 84 | |
| 2013 | 86 | ± 4 kr |
| 2015 | 133 | ± 9 kr |
Hoppet mellan 2013 och 2015 är alltså stort, drygt femtio procent på två år. Det ska läsas försiktigt. Mellanåret saknas, felmarginalen mer än fördubblades, och SCB skriver att någon analys av jämförbarheten över tid inte har gjorts, även om myndigheten själv bedömer den som god. Att beloppet steg är sannolikt. Exakt hur mycket vet vi inte.
Skalar man upp det till hela den undersökta populationen blir bilden konkret. Föreningarnas samlade yta var 70,6 miljoner kvadratmeter 2015, upp från 53,5 miljoner 2003. Vid 133 kronor per kvadratmeter innebär det ungefär 9,4 miljarder kronor i underhåll det sista uppmätta året. Till det kom knappt fem miljarder i ombyggnad och standardförbättring.
Därför blir jämförelsen med hyresvärdarna fel
Jämför man med de privata hyresvärdarna, som mättes i samma tabell samma år, ser det förödande ut för föreningarna. Varje enskilt år mellan 2003 och 2013 låg föreningarnas underhåll på mellan 55 och 68 procent av hyresvärdarnas, aldrig högre. År 2013 lade en privat hyresvärd 153 kronor per kvadratmeter där en förening lade 86.
Ändå underhåller föreningarna inte sina hus till halva takten. Ombyggnad och standardförbättring redovisas på en egen rad, och den raden är stor. År 2013 låg föreningarnas ombyggnad på 109 kronor per kvadratmeter, alltså mer än deras underhåll. Ett stambyte som en hyresvärd delvis kostnadsför som reparation bokförs i en förening typiskt som en investering i huset. Samma arbete, olika rad i resultaträkningen.
Lägger man ihop raderna hamnar föreningarna 2013 på 195 kronor per kvadratmeter mot 86 om man bara läser underhållsposten. Men samma räkning måste göras för hyresvärdarna, och där tar underlaget slut: för privatägda fastigheter publicerar SCB varken skulder eller taxeringsvärde 2013, så deras yta går inte att härleda det året. Använder man i stället 2012 års yta, som legat stilla kring 47 miljoner kvadratmeter ända sedan 2007, landar de privata på omkring 108 kronor i ombyggnad. Alltså i praktiken samma nivå som föreningarna, och drygt 260 kronor sammanlagt.
Ombyggnadsraden stänger därför inte gapet, den krymper det. Föreningarna går från 56 procent av hyresvärdarnas nivå till omkring 75. Räknar man i stället åren 2003 till 2011, då båda kategoriernas ytor går att härleda ur SCB:s egna tal, ligger de sammanlagda beloppen betydligt närmare varandra, mellan 89 och 108 procent. Det sista uppmätta året är alltså det år då föreningarna ser sämst ut även efter att bokföringsskillnaden räknats bort, och samtidigt det år då underlaget är svagast. Den som citerar underhållsraden ensam får ändå en sektor som sparar in på husen mer än den faktiskt gör.
Ett stambyte kostar tjugo års underhållsbudget
Vad betyder då 133 kronor per kvadratmeter för en enskild förening? Byggkostnaderna för flerbostadshus steg med 51 procent mellan 2015 och 2025 enligt SCB. Höll föreningarnas underhåll jämna steg motsvarar den sista mätningen ungefär 201 kronor per kvadratmeter i dagens penningvärde. Fördelat på beståndet blir det knappt 73 kvadratmeter totalyta per bostadsrätt, alltså i runda tal 14 700 kronor per lägenhet och år för allt underhåll tillsammans.
HSB Stockholm anger på sin sida om stambyte och relining att ”Ett riktvärde är 300 000 kr per lägenhet”. Ett enda stambyte motsvarar alltså omkring tjugo års samlad underhållsbudget, om budgeten ligger kvar på den nivå som senast uppmättes. Det förklarar varför notan i praktiken alltid lånefinansieras, och varför den i miljonprogrammets bestånd har blivit en politisk följetong.
Samma riktvärde återkommer i genomgången av vad ett stambyte kostar per lägenhet.
De små föreningarna sticker ut
IKU bröt också ned föreningarna efter storlek, och 2013 syns en tydlig trappa. Föreningar med färre än 25 lägenheter lade 75 kronor per kvadratmeter på underhåll, de med 25 till 74 lägenheter 73 kronor, de med 75 till 149 lägenheter 88 kronor, de med 150 till 299 lägenheter 99 kronor och de allra största, från 300 lägenheter och uppåt, 107 kronor.
Den största gruppen lade alltså närmare hälften mer per kvadratmeter än de minsta. Driftskostnaderna följde motsatt logik och skilde sig knappt alls, från 300 till 353 kronor per kvadratmeter över samma storleksklasser. Det är underhållet, den post som går att skjuta upp, som varierar med föreningens storlek. I 2015 års mätning försvinner trappan, men då är felmarginalen för de minsta föreningarna uppe i 34 kronor, vilket gör den siffran nästan oanvändbar.
Varför siffran aldrig uppdaterades
SCB:s produktsida för IKU är kortfattad om vad som hände: ”Undersökningen är nedlagd, sista redovisningsår avser 2015.” Nästa publicering anges som ingen planerad. Undersökningen hade då funnits i någon form sedan SCB tog över den från Statens hyresråd i mitten av 1960-talet, med bostadsrättsföreningarna inkluderade från 1975.
Den andra vägen till samma uppgift är också stängd. Sedan räkenskapsåret 2023 kräver lagen att varje förening redovisar sparande per kvadratmeter i förvaltningsberättelsen, men inte en enda bostadsrättsförening finns i den maskinläsbara årsredovisningsdatan hos Bolagsverket. Uppgiften finns i tiotusentals dokument och i noll rader som går att summera.
Under tiden har sektorn vuxit. Antalet bostadsrätter i flerbostadshus gick från 967 938 år 2015 till 1 155 827 år 2025 enligt SCB:s bostadsbestånd. Nästan 188 000 lägenheter har tillkommit efter den sista mätningen, samtidigt som det bestånd som mättes har blivit elva år äldre.
Det gör varje debattsiffra om brf-Sveriges underhållsskuld till en uppskattning, byggd på enkäter, urval eller modeller. Den som vill ha en riktig siffra behöver antingen en statistikundersökning tillbaka eller en taxonomi som gör föreningarnas egna nyckeltal maskinläsbara. Det som inte fungerar är att fortsätta citera ett tal som ingen har mätt.
Om siffrorna
Talen kommer från SCB:s Intäkts- och kostnadsundersökning för flerbostadshus (IKU), posten underhåll och reparation i kronor per kvadratmeter totalyta för riket. Omräkningen till dagens penningvärde bygger på byggkostnadsindex för flerbostadshus, eftersom underhåll köps av byggbranschen och inte i livsmedelsbutiken.
Fyra förbehåll gäller. IKU är en urvalsundersökning, och felmarginalen anges vid varje tal. År 2014 saknas helt, eftersom undersökningen inte genomfördes. SCB varnar i sin kvalitetsdeklaration för jämförelser mellan ägarkategorier, eftersom föreningar mäts per företag och privata fastighetsägare per fastighet. Och obetalt arbete, som är vanligt just i bostadsrättsföreningar, fångas inte alls.
Senast faktagranskad: 4 augusti 2026. Senast uppdaterad: 13 augusti 2026